Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Den svenska skolplikten – en komplicerad historia
SKOLPLIKTEN När fick Sverige skolplikt?
En skola för alla?
EN SKOLA FÖR ALLA blir en skola för ingen. Så löd rubriken på en artikel i Svenska Dagbladet under påskhelgen. Rektorn på en skola i Stockholmsområdet säger att anledningen till den relativt nystartade skolans framgång är att de har en homogen elevsammansättning.
Trädgårdsutbildning för kvinnor
I ALLA TIDER HAR KVINNOR ARBETAT I TRÄDGÅRDAR. De har odlat, rensat och skördat. Själva yrket trädgårdsmästare var dock länge förbehållet män. I takt med att fler utbildningar och yrken öppnades för kvinnor under det sena 1800-talet började röster höjas för att även trädgårdsmästaryrket borde göras tillgängligt för dem. För det krävdes utbildningar.
Pjäser till skolan – Signe Wranérs barndramatik i Barnbiblioteket Saga
ATT LÅTA BARNEN SPELA UPP KORTARE pjäser är inget nytt i skolans värld. Även i Barnbiblioteket Saga utgör pjäser en viktig del.
Slöjd – ett föränderligt ämne
SLÖJDUNDERVISNINGEN När blev slöjd ett skolämne och hur har ämnet utvecklats?
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
Vilka parter var inblandade i arbetsmarknadskonflikten 1980 och hur var turerna som ledde fram till att avtal tecknades för lärarna?
Inför 1980 års avtalsförhandlingar präglades situationen av att reallönerna hade halkat efter samtidigt som Sveriges
Läs mer
På 1870-talet öppnade de första kurserna för kvinnor på landets folkhögskolor. Har ni uppgifter om vilken utbildning dessa lärarinnor hade?
De första lärarinnorna på folkhögskolornas kvinnokurser hade själva fått sin utbildning genom privatundervisning i hemmet
Läs mer
När fick kvinnor bli folkskollärare och i vilken mån undervisades kvinnor och män tillsammans när kvinnor väl fick bli folkskollärare?
Kvinnor kunde faktiskt bli folkskollärare redan under 1840-talet, men det krävdes dock dispens eftersom regeln
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
