Utbildningshistoria
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Dagens skola och utbildningspolitik påverkas av vår historia. Men vad kan historien berätta för oss i olika frågor? Vad hände då som påverkar oss nu? Kan historien vara en del av nutiden? Utbildningshistoriska forskare hjälper till att reda ut alla dina frågor, både i olika inlägg och i vår frågelåda. Här kan du också läsa mer om våra historiska projekt och insatser.
Vad kan historien berätta?
Tre forskare skriver om utbildningshistoria. Johanna Ringarp, Sara Backman Prytz och Esbjörn Larsson ger oss ett historiskt perspektiv på gårdagens och dagens skola. Vad hände egentligen? Och hur påverkar det oss idag?
Skoldrama på 1600-talet
VAD LÄRDE SIG EGENTLIGEN ELEVERNA PÅ 1600-TALETS GYMNASIER? Den frågan kan förstås besvaras på flera olika sätt. Enligt Nationalencyklopedin var stormaktstidens gymnasium ”ett tungt teologiskt förankrat och fast organiserat latinläroverk, som under två århundraden dominerade skolan”. Kristendom och klassiska språk stod alltså på schemat, men eleverna gjorde mer än så, bland annat spelade de teater.
Från gymnasium till gymnasieskola
FRÅN GYMNASIUM TILL GYMNASIESKOLA Hur länge har vi haft gymnasieskolor i Sverige och när blev det så att i stort sett alla elever som lämnar grundskolan gick vidare till en gymnasieutbildning?
Kvinnliga barnvisepionjärer
NU ÄR GLADA JULEN SLUT, SLUT, SLUT. Julegranen dansas ut, ut, ut. Visst känner ni igen stroferna?
Julavslutning i kristider
I DECEMBER 1918 HADE FÖRSTA VÄRLDSKRIGET PRECIS TAGIT SLUT, efter år av krig och oroligheter. Även i den svenska skolans värld hade detta inneburit högst påtagliga konsekvenser. I det här inlägget ska vi följa skolföreståndarinnan Selma Siösteen och de förutsättningar hon hade när hon planerade julavslutningen det året.
Julmöten och födelsedagsfirande
NÄR ELLEN KEY FYLLDE 60 ÅR den 11 december 1909 hyllades hon i Dagens Nyheter av bland andra gamla elever och vänner.
VÅRA JOURHAVANDE SKOLHISTORIKER ger dig svar på dina historiska frågor inom tre arbetsdagar. Nedan ser du några frågor och svar. Ställ en fråga eller läs alla frågor och svar
När fick kvinnor bli folkskollärare och i vilken mån undervisades kvinnor och män tillsammans när kvinnor väl fick bli folkskollärare?
Kvinnor kunde faktiskt bli folkskollärare redan under 1840-talet, men det krävdes dock dispens eftersom regeln
Läs mer
Hur har måltiderna i förskolan förändrats genom historien?
Det finns tyvärr inga övergripande studier av hur måltiderna i förskolan förändrats genom historien. Däremot är det känt att i de barnkrubbor som etablerades i Sverige redan
Läs mer
Hur länge har det funnits skolundervisning på sanatorium respektive sjukhus för barn?
Det var först på 1840-talet som det infördes obligatoriskt skolundervisning i Sverige vilket också innebar att man kom att
Läs mer
Möt våra utbildningshistoriker
är docent i historia och i pedagogik. Hon är verksam vid Stockholms och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör bl a svensk och tysk utbildningspolitik, utbildningshistoria och professionsteorier. Hon arbetar nu med två projekt, ett om inkluderingens förutsättningar i skolan och ett om epilepsins historia i Sverige.
är lektor i barn- och ungdomshistoria vid Uppsala universitet och forskar om utbildningshistoria. Hon avslutar just nu ett stort projekt om sexualundervisningens historia i Sverige. Ett nytt projekt är påbörjat och handlar om föräldrars relation till skolan från 1800-talet och framåt.
är dekan vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och professor i utbildningshistoria vid Uppsala universitet. Han forskar för tillfället om skolans undervisning runt sekelskiftet 1900 och hur undervisningen då bidrog till att upprätthålla skillnader mellan olika sociala klasser.
