Logotyp för Lärarstiftelsen.
Logotyp för Lärarstiftelsen
EINAR NERMAN 1888 – 1983
* Prins Prigio av Pantouflia, 1934, Barnbiblioteket Saga 158

Barnbiblioteket Saga

Se Lärarstiftelsens orginalillustrationer

Böckerna i Saga-biblioteket är rikligt illustrerade och det finns ett stort antal originalillustrationer bevarade från utgivningen. Bilderna överst på denna sida är sådana exempel. Det är illustrationer av Einar Nerman till Saga nr 158 Prins Pautouflia från 1934.

Lärarstiftelsens bildsamlingar har digitaliserats och finns nu sökbara i TAM-arkivs bilddatabas. Det går att söka på till exempel konstnär, motiv eller publikation. Sök bland 1500 bilder i Lärarstiftelsens bildsamlingar.

En permanent utställning har arrangerats av orginalillustrationer i Lärarnas Hus, se bilderna i utställningen här.

Initiativet till Saga togs av några lärare inom Sveriges allmänna folkskollärarförening (SAF), däribland folkskolläraren, publicisten, politikern och ordföranden Emil Hammarlund och hans hustru, folkskollärarinnan Amanda Hammarlund. Det var också de som praktiskt kom att arbeta med förlagsverksamheten. Efter Emils bortgång arbetade Amanda själv med förlagsverksamheten fram till 1935. Signe Wranér tog därefter över redaktörskapet och stannade på den posten fram till dess att verksamheten upphörde.

Man tyckte att den dåtida barnlitteraturen var urtråkig och ville i stället ge barnen något ljust och upplyftande. De såg att läsintresset inte tog fart genom katekesläsningen, som inte engagerade och motiverade barnen. Till en början var det svårt att övertyga samtida författare om projektet. Att skriva för barn var något helt nytt. Amanda Hammarlund gjorde en stor insats för att få de svenska skriftställarna att fatta pennan. Hon uppsökte och uppmuntrade författare och konstnärer att bidra med berättelser och illustrationer till alla de böcker som kom att utgöra Saga-biblioteket.


Omslagsbild till Prins Hummelum och andra sagor, Barnbiblioteket Saga 86, 1921. Illustration av Werner Liljeqvist

SAF menade att barnen borde få stifta bekantskap med den fantasifulla skattkista som de gamla sagorna utgjorde. Några år tidigare hade föreningen startat utgivningen av den första jultidningen för barn, 'Jultomten'.

Initiativet blev ett uttryck för SAFs pedagogiska syn på sagan där fiktionen hade en avgörande betydelse. Detta var en radikal syn runt sekelskiftet 1900. Man ansåg att sagoberättelserna kunde främja barnens karaktärsbildning, men också ge en estetisk utveckling. Genom att ge ut böckerna till lågt pris var tanken att de skulle kunna nå en bred läsekrets. Till sin hjälp hade man lärarna som sålde böcker på kommission.

Utgivningen sköttes av Sveriges lärartidnings förlag, och det var tack vare jultidningens popularitet som man fick ekonomiska förutsättningar att skapa Saga-biblioteket 1899. Det intar en central plats i svensk barnbokshistoria. De små röda volymerna bildade tidigt basen i många skolbibliotek. De första åren utkom serien häftesvis, och i sitt klassiska utförande omfattar serien 256 titlar utgivna mellan åren 1899-1954. Den totala upplagan för samtliga titlar har beräknats till fyra miljoner exemplar!


Gullivers underbara resor till lilleputtarnas och jättarnas land, Barnbiblioteket Saga 10, 1902. Omslagsbild till en senare upplaga, av Kerstin Frykstrand.

Den första boken i serien var Svenska folksagor, återberättade av Fridtjuv Berg.m. Bland författarna som bidragit återfinns Selma Lagerlöf, Zacharias Topelius, Elsa Beskow, Jeanna Otterdahl, Hugo Gyllander, Anna Maria Roos och Marika Stiernstedt. Bland illustratörerna kan nämnas Jenny Nyström, Carl Larsson, Elsa Beskow, John Bauer, Albert Engström. Louis Moe, David Ljungdahl, Ottila Adelborg, Einar Nerman, Aina Masolle, Kerstin Frykstrand och Ingeborg Uddén.

Än idag finns ett intresse för Saga-biblioteket på många håll. Den höga kvaliteten och bredden i utgivningen hade ett betydande värde för skapandet av den svenska barnlitteraturen.

I samband med Sagabibliotekets 100-årsjubileum skapades ett spännande spel, Den onda dimman, med uppgift att lära barnen hur man hittar i ett bibliotek och där boktitlar från Saga-biblioteket finns med i historien. Samtidigt gav också Lärarförbundets förlag ut en ny saga, SAGOlådan, med bidrag av bl a Hans Alfredsson och Ulf Stark.

Arkivet och boksamlingen finns på Svenska barnboksinstitutet. Bilder och annat material finns i stiftelsens arkiv.


Se professor Lena Kåreland och Lärarstiftelsens tidigare ordförande Solweig Eklund föreläsa om Barnbiblioteket Saga i webbfilmer från Svenska barnboksinstitutet.

Här intill finns en skannad skrift, "I Sagas tjänst". I den kan man läsa mer om det engagemang som Emil och Amanda Hammarlund visade, men också SAF och folkskollärarkåren, för att ge barnen något att läsa. " De önskade ge barnen något, som kunde verka ljust och upplyftande och göra livet lite annorlunda. Det fanns så förfärligt många barn , särskilt i folkskolan och småskolan, som hade mycket grå vardagsvillkor".
I Sagas tjänst

   Dela på: