F�r l�rarprofessionen, skolan och undervisningen

Nypremi�r p� En sagolik skola p� Kalmar l�ns museum!

L�rdag den 3 juni var det dags f�r n�sta anhalt p� utst�llningens vandringsturn� runt i Sverige f�r att fira Folkskolan 175 �r.

Kalmar l�ns museum slog upp portarna f�r En sagolik skola och har komletterat med den egna utst�llningen Jenny Nystr�ms v�rld - en lekfull historia. Det bj�ds det p� saft och bullar och L�rarf�rbundet bj�d p� bokbord. De m�nga bes�karna m�ttes av sj�lvaste Fridtjuv Berg och Anna-Maria Roos som ber�ttade om sina roller i skolans historia. De gestaltades med humor och finess av museichef �rjan Molander och enhetschef Tina Lindstr�m i tidsenliga kl�der. L�rarstiftelsens vice ordf�rande Ann-Charlotte Eriksson h�ll invigningstal och betonade s�rskilt l�rarnas viktiga insatser. D� som idag var en skola f�r demokrati och likv�rdighet ledstj�rnor och folkskoll�rarna gjorde stora insatser f�r utvecklingen av l�romedel och pedagogik.
De tidigare rektorerna Birgitta Olsson och Harald Stenhag ber�ttade om resor och inskrivningar av elever i alla Kalmars skolor innan de klippte invigningsbandet och sl�ppte in den historiska modevisningen!
Och vilken modevisning det blev! P� catwalken guidade Tina Lindstr�m som Anna-Maria Roos och Maria Kanje som Ellen Key hela paraden genom skolans historia, fr�n 1300-talet fram till dagen skola. L�rare, elever och skolledare gjorde entr� if�rda dr�kter ur museets fantastiska dr�ktskatt. H�r s�gs nunnor fr�n 1300-talet som spelade en viktig roll f�r h�grest�ndsflickors utbildning. Cecilia Fryxell som k�mpade f�r flickors r�tt till utbildning p� 1850-talet, Fritz Wigforss som var det relativa betygssystemets skapare och Ellen Key som drev en f�r�ndrad syn p� pedagogiken med barnet i centrum.
1940-, 1950- och 1960-taletsl�rare passerade revy och gav sin bild av varf�r l�raryrkets �r s� givande och v�rdefullt. L�rare fr�n 1970 och 1980-talet kom kl�dda f�r sin tid och museets dr�kthistoriker beskrev utvecklingen p� ett mycket givande s�tt. Ocks� eleverna roll under v�xelundervisningens tid illustrerades av barn som upptr�dde som monit�rer i den historiska modevisningen. Det blev verkligen ett m�te �ver tidsgr�nserna.

Jenny Nystr�m, som �r en av En sagolik skolas utst�llnings hj�ltar, etablerade visserligen bilden av den svenske tomten men i den kompletterande utst�llningen lyfts henne bilder av lekande barn fram. Bortemot 170 personer kom till en h�rligt lekfull nyinvigning p� fina Kalmar l�ns museum och alla sommarbes�kare i Kalmar har nu ett fantastiskt tillf�lle att ta del av folkskolans historia, dess f�reg�ngsgestalter och alldeles s�rskilt Jenny Nystr�m v�rld.

Se �ven www.ensagolikskola.se

L�rarstiftelsen bildades 1967 f�r f�rvaltning av Sveriges allm�nna folkskoll�raref�renings tillg�ngar. Stiftelsen hette ursprungligen Stiftelsen SAF men bytte namn 2014 .

Sveriges allm�nna folkskoll�rarf�rening, SAF, bildades 1880. SAF var en av m�nga f�reg�ngare till L�rarf�rbundet. Redan fr�n starten �gnade sig l�rarna i SAF �t utveckling av skolan, yrket och undervisningen.

Material f�r l�rare och elever
L�rarstiftelsen tillg�ngligg�r och g�r k�nt f�reningen SAFs m�ngskiftande arbete f�r att st�rka l�raryrket och reformeringen av skolv�sendet. F�reningen gav ut Pedagogiska skrifter f�r l�rarna och tog initiativ till l�seb�cker och skolplanscher som skulle fr�mja undervisningen.

Bland de mer k�nda alstren kan n�mnas Selma Lagerl�fs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, tidningen Jultomten och Barnbiblioteket Saga.

Utveckling av skolan, undervisningen och yrket
F�reningen engagerade sig ocks� i utvecklingen av skolv�sendet. En av f�reningens fr�msta f�retr�dare Fridtjuv Berg skrev 1883 Folkskolan s�som bottenskola, i vilket han f�respr�kade ett sammanh�llet skolsystem f�r alla samh�llsklasser.

2016 hedrade vi Fridtjuv Bergs med ett minnes�r, d� det var hundra �r sedan han gick ur tiden. Hans tankar och visioner om en likv�rdig skola f�r alla �r fortfarande h�gst aktuella.

F�reningen arbetade �ven tidigt med undervsningens vetenskapliga grund. SAF var drivande f�r inr�ttandet av den f�rsta professuren i pedagogik 1910. L�rarstiftelsens arbete har fortsatt i den andan och ger nu, hundra �r senare, ut en vetenskaplig tidskrift om forskning som utg�r fr�n l�rarnas fr�gorst�llningar och undervisningens utmaningar Forskning om undervisning och l�rande f�r skolans och f�rskolans olika �mnesomr�den och �ldersgrupper.

Till stiftelsens verksamhet h�r ocks� att dela ut stipendier f�r l�rare som syftar till att utveckla skolan, undervisningen och yrket. L�rarstiftelsens bidrar d�rigenom till yrkets professionalisering och l�rarnas makt �ver yrket.

V�rda och tillg�ngligg�ra historiskt material
Ytterligare en angel�gen uppgift f�r L�rarstiftelsen �r att f�rvalta historiskt material och att g�ra l�rarnas historia k�nd. Bland v�ra samlingar finns utgivet material som sp�nner �ver flera decennier.

P� webbplatsen L�rarnas historia har vi med hj�lp av arkivk�llor, artiklar och �versikter beskrivit l�rarnas historia i Sverige fr�n 1800-talet till idag.

F�lj L�rarstiftelsen

Dela p�: